hej alla snyggasaker♥
HEEEEEJ :)
vad ska jag skriva om idag. Jag är helt frisk nu =) bara lite ont i magen men vafan. Så idag blev det träning. Simma är inte kul mer inget jag längtar efter mer. Skriver mer om det nedan. Så det blev slingan. Sprang 5 km med pappa. Gick faktiskt hyfsat bra. Sedan träffa vi Rasmus och Julia alltid lika kul o träffa på dom =P
Innan des blev jag med tvingad t stan för att köpa skor till konfan. Det blev ett par vita med klack. Av ngn anledning är jag helt emot skor med klack. Men det är bara till att börja gilla jag är ju tjej förfan! Jag fick oxå en skjorta och ett par vita tyg skor. Alltid lika kul och se hur länge dom är vita.
Har slappat med en film och en god drink i handen som pappa gjorde. Han e grym på sånt (Y)
Har inte rört skol sakerna på över en vecka nu ju det känns grymt skönt. Men nu måste jag ändå erkänna att jag börjar få panik. JAG LIGGER GANSKA LÅNGT BACK NU. Men det tar jag väl igen snabbt (elr nt)
Saknar joanna så jävla fuuucking mkt. Kan man sakna ngn så mkt att man håller på att gå sönder?
Inget viktigt ni behöver läsa bara nga konstiga tankar
Idag har jag funderat på vad som är okej. Asså är det okej att älska sig själv. Jag vet att det är bra och säga att man älskar sig själv och sånt men jag menar gå runt och säga till folk att gud vad jag är fin jag är så mycket snyggare än alla andra. Ja ni förstår. Jag tkr att folk ska behöva gilla sig mkt mera. Men där kanske gränsen går om man ska tycka man själv är heeeeelt perfekt. Alla har ju sina små fel... right?
Men sen har jag även tänkt på .. Liksom är det okej att tycka synd om sig själv. Fast att man liksom nt har ngt riktigt stort att tycka synd om sig själv för. Men ändå så ligger man där i sängen och tårarna bara rinner ner och även hur mycket man än försöker dölja smärtan så går det inte. Även fast att det inte än någon jätte stor sak, om man skulle jämföra med folk som svälter och krigar och sånt. Men ändå så ligger man där och bara tkr synd om sig själv. Är det okej? Jag tycker att man ska få tycka synd om sig själv. Men man kanske inte ska gå runt och vara ledsen jämt och tycka mest synd om sig själv. Jag vet absolut inte var gränsen går. Finns det ngn gräns. Jag har ingen som helst aning!
